”Kan du tänka dig starta en teatergrupp
med rörelsehindrade?”
frågade ABF mig i telefonen en dag.
”Javisst!” svarade jag -utan en sekunds betänketid.
Visserligen kunde jag inget om saken. Hur ger man ”rullstolar” regi.
Och vad skulle vi spela? Fanns det någon publik för en rullstolsteatergrupp? Hur rörelsehindrade skulle de rörelsehindrade vara? Men det lät spännande. Mitt svar till ABF den där höstdagen 1983- skulle innebära ett lärorikt, spännande äventyr – som kom att påverka mitt skapande, fick mig att stå på nya barrikader, ifrågasättas, kritiseras men även möta applåder, stående ovationer och viktigast av allt-gav många mig nya vänner. Det var den färgstarka Majvor Ekström, vilken med tiden skulle bli Invalidprimadonna och Sveriges enda sit-down-comedian, som tagit initiativet till gruppen. Vid ett besök i Stockholm hade hon sett en rullstolsbunden teatergrupp och blivit föga imponerad. ”Det där kan vi också göra-fast bättre” tyckte Majvor. Med en sådan kaxig inställning började äventyret. I januari 1984 satte vi igång. I en liten, sliten ABF-lokal i stadsdelen Sätra(Gävle). Fem modiga och teatersugna personer hade anmält sitt intresse.”(Utdrag ur ännu opublicerad skrift av Ulrika M Hörberg ”Invaliderna. Den Rullstolsbundna teatergruppen”)
Historik 1984-2001
Teatergruppen ”Invaliderna” består av vuxna rörelsehindrade (cp-skada, MS, synskada och trafikskada). Redan första månaderna stöter gruppen på problem. För det första kan inte skådespelarna komma upp på scen på ABF, Sätra. En lättmetallramp beställs med hjälp av studieförbundet, men det tar flera månader innan rampen kommer. Nästa problem är att den lokala handikapprörelsen protesterar mot gruppens namn. Man menar att ordet INVALID är förlegat, fördomsfullt och bakåtsträvande. Gruppmedlemmarna blir illa berörda över kritiken. Man väljer ju detta namn för att provocera och väcka debatt. Första uppsättningen blir ett collage, som går under arbetsnamnet ”Arbetsförmedling” och skrivs tillsammans. Sedan följer olika pjäser under många år. Pjäser, som uppskattas av publik och kritiker för dess uppkäftighet och svarta humor. Inga ”tycka-synd-om”pjäser. Mer omskakande. Med skådespelarnas berättelser som utgångspunkt skriver Ulrika Hörberg texterna och regisserar. Arbetsmetoden (repetition m.m.) är mycket lik den som beskrivs under Kullerbytta (se Historik/Kullerbytta) Invaliderna deltog i projektet Yrkesskådespelare se Projekt/Yrkesskådespelare .
Pjäser spelade av Invaliderna
Manus och regi: Ulrika M Hörberg)
1985 ”De vanföras Paradis”
1987” De ofärdigas klassrum”
1988-2000 ”En sedelärande historia för Invalider”
Det här året är Gävle Kommun värd för Bomässan Bo88. Invaliderna inbjuds att delta. Ulrika skriver gruppens kanske största succé. Pjäsen handlar om funktionshindrades boende med inriktning på dåvarande servicehusboende. Pjäsen väcker het debatt bland kommunens tjänstemän och chefer. Servicehuspersonalen tillbakavisar vissa påstående i pjäsen, men då Invaliderna uppmanar ledande chef att närmare granska förhållandena, visar det sig att Invalidernas påståenden i pjäsen är helt riktiga. Förändringar i arbetsrutiner på kommunens största servicehus genomförs och Invaliderna är stolta.
1989 ”Illerburken”
Pjäsen tar upp alternativa mediciner och kvacksalveri.
1990 ”Överskottslagret”
Pjäsen handlar om rörelsehindrades möjlighet till meningsfull sysselsättning d.v.s. arbete och är ett direkt angrepp mot Samhalls affärsidé och Samhalls sätt att bemöta olika handikappgrupper. Pjäsens text och Invalidernas fenomenala framförande sätter igång en livlig debatt. En lustig detalj är att teatergruppen anklagas för att ligga bakom ett bombhot mot Samhall i Gävle. Invaliderna är oskyldiga -men känner sig en mycket smickrade över anklagelsen.
1992 ”Expert i verkligheten”
1992 ”Cabaret Verkligheten”
1993-2000 ”CP Allan”
Pjäsens spelas i olika versioner och för olika åldersgrupper. Från förskolebarn till vuxna. ”CP Allan“ berättar om en cp-skadad pojkes liv från det att han föds till tonåren. Pjäsen skrivs främst för att framföras i grundskolan. Bakgrunden är att en av Ulrikas cp-skadade teaterbarn (se Mackmyra Ladteater) berättar att då hon kommer till skolan för att börja högstadiet första dagen möter en målad text på hela korridorväggen. ”CP –Karin” står det. Skolledningen tystar ner detta. Tar inte sitt ansvar. Då känner Ulrika att CP-Allan måste skapas och sen besöka så många grundskolor som möjligt och informera om cp-skador. Pjäsen får stor framgång.
1996 ”Bara en mongo” i samarbete med Kullerbytta.
Pjäsen spelas för Kungaparet vid Gävles 550 års jubileum.
1998 “Halvar och hemtjänsten”
Invaliderna gör tillsammans med tre skådespelare från Kullerbytta succé. I teaterprogrammet skriver manusförfattaren Ulrika om pjäsens bakgrund:
”Helt plötsligt och utan förvarning blev jag nära anhörig till en rörelsehindrad, rullstolsbunden……min pappa, aktiv och pigg pensionär, fick balanssvårigheter. Sen hände allt fort. Käpp, kryckor, rollator, rullstol- hemtjänstberoende. Jag har tillbringat de senaste tjugo åren i de handikappades värld, men ändå var jag helt oförberedd på hur svårt det var att vara anhörig. Att få kämpa för min fars vård, integritet, rätt och upptäcka hur äldreomsorgen fungerade. Påhejad av pappa och för att bearbeta min egen sorg, min ilska över hur utelämnad gamla människor är började jag hösten-97 skriva pjäsen ”Halvar och hemtjänsten”. Pjäsen är ingen ”dokumentär”, utan en satir, som bygger på verkliga händelser. Min far avled i mars-98.”
Pjäsen spelas bl.a. vid Kommunförbundets träff och för olika vårdpersonalgrupper. Invaliderna åker till Avesta (”Halvars”hemort)och spelar för politiker och allmänhet. En märklig och viktig upplevelse både på och nedanför scenen.
Invaliderna
Majvor Ekström, Lena Bye(avliden), Annika Ahlgren (avliden), Marie Carlsson (avliden), Alf Johansson (avliden) Roger Olsson (avliden), Hans Lundkvist, Eva Andersson, Jan Nilsson, Per Rosén, Jonny Wendin, Mårten, Robert, Rune (avliden), Helena, Inga, Klas (avliden), Urban , Marianne (avliden)
Vill du veta mer om Invalidernas verksamhet och pjäser Kontakta oss.
2002-2003
Lena Bye framför en gammal folksaga ”Puckelryggen”. Veronica, Pelle, Lena skriver en kortpjäs ”Har vi inte setts förr”, som visas vid Folkets Hus föreställningarna med Pelle, Jonny, Eva och Veronica. (speltid 8 min) Illerteatergrupp har Veronica i Valbo. Vi hyr Hyresgästföreningens lokal i Centrum Valbo. Skolsköterskan på Ludvigsberg tillfrågar fem flickor i mellanstadiet, som på fritid fem gånger får lära sig iller-och djurkunskap. Vid Folkets Hus galorna framträder Veronica med två illrar (assisterad av Pelle) och berättar om djuren och hur man sköter dem. Illrarna tycker om att vara med på scen. ”Alfred Petrén ”(manus U.Hörberg), som framförs av Carola, Jonny och Björn. Den handlar om steriliseringarna i Sverige. Gruppen gör ett reklaminslag om ”Öström” (Gävles kulturchef) med musik och parodi på Ekströms nyponsoppa reklam. 2005 Gruppen Invaliderna upphör.
::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::
2004
tillsammans med Kullerbytta skådespelare framförs nu pjäsen
”RampTanten”.Pjäsen har verklighetsbakgrund framförs på Folkets Hus 20-21 okt vid Gävle Handikappteaters 25 års jubileum. Skådespelare är: Eva Andersson, Jonny Wendin, Per Rosén, Carola Nyman+Kullerbytta Se Historik/Invaliderna och Projekt/Yrkesskådespelare Övriga aktuella föreställningar:”Alfred Petren” ”Gnisselfjölen” Ledare:U.Hörberg
::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::2005 Gruppen upphör i o m Lena Byes död