Överskotttslagret

Detta material är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt, 1960:729. Eftertryck, lagring i elektroniska media, visning på bildskärm eller annan form av kopiering och spridning är förbjuden.
Utdrag ur
”Överskottslagret” av Ulrika M Hörberg
Spelad av Invaliderna/Gävle Handikappteater Se Historik/Invaliderna Vill du läsa hela pjäsen kontakta oss Texten är skyddad av Upphovsmannarätt enligt lag.
(i Överskottslagrets skyddsrum undangömda sitter de tre rullstolsbundna arbetarna. Marie blind)
Annika: Vad är det som pågår därute?
Lena: Inventering av lagret
Annika: Jaha, studiebesök.
Lena: Företagets förträfflighet visas upp.
Annika: Åtminstone vissa delar.
Marie: Andra delar får sitta här.
Lena: Flickor, flickor invalider ska inte gnälla, det vet ni ju. Det kommer nya tider! Företaget förnyar sig och då kommer även vi att visas upp.
Marie: Sådana produktionsodugliga, som vi, ska sitta hemma och stirra på väggarna…. lite svårt när man är blind.
Annika: Inte för mig. Det gjorde jag i åratal innan jag kom hit, så att jag nötte ut tapeterna
Lena: Men det stundar nya tider. Friska vindar blåser. Det har säkert något att göra med ökat bidrag från staten. Titta här. Kalle på kontoret visade mig den här (tar fram en broschyr) Så när han vände ryggen till tog jag den.
Marie: Flickor, flickor invalider ska inte vara tjuvaktiga!
Lena: Äh….sluta. Det är koncernledningens nya pr-skrift över verksamheten med halta och lytta och knäppisar. Den ska ges ut i samband med 10-års jubileet. (mässar som en präst) ”Och det hände sig vid den tiden att det från koncernledningen utgick ett påbud…
Marie: (mässar). att även sådan som vi, är värda ett jobb
Annika: (mässar) var och en i sin hemkommun.
Lena: Hör här: ”Hos oss är ett handikapp inget handikapp”. Det är alltså bara en tidsfråga ungefär till jubileet, innan vi dammas av, blir rumsrena.
Marie: Rumsrena… va bra, då kan jag börja jobba heldag. Då slipper jag åka hem för att få hjälp att kissa.
Lena: Ja men visst, företaget kissar dig… åtminstone jubileumsveckan. Det är jag säker på. För nu är det inget handikapp, att inte klara det.
Marie: Inga blöta blöjor eller bindor. Vilken fräsch verksamhetsidé.
Annika: Kanske är det inte heller något handikapp för företaget att mata mig.
Lena: Du kan också börja heldag, för så står det, om det ska bli ”Vi-anda” här på överskottslagret.
Marie: Men vad är det?
Lena: Jo, ”Vi ska respektera varandra och varandras arbetsförutsättningar,” så det där med matningen fixar företaget.
Annika: Fräsch verksamhetsidé!
Arbetsledaren: (in med Hans framför sig) Du kan stå där… där. (pekar bakom den ena träskärmen) tills jag kommer tillbaka (Går fram till Mariorna och klappar dem ointresserat på huvudet.) Var nu duktiga och sitt här en stund till. Ni är ju vana att sitta. Jag vill ogärna visa upp de arbetsodugliga en sån här gång.
Marie: Som vanligt, alltså.
Arbetsledaren: Men det förstår ni nog. Om ni fattar något överhuvudtaget förståss. Det kan man ju aldrig veta. Jag kommer och hämtar er när sikten är fri. (till Hans) Och du står här. Jag ska visa runt en ny viktig kund. En direktör från pappersindustrin ”Rulla PÅ”, som kanske är intresserade av våra tjänster.
Lena: Va intressant, vad blir det för jobb?
Arbetsledaren: För er blir det kolorna. Det är det enda ni klarar. Men vad är det som luktar (gör ful grimas).
Marie: Min blöja.
Arbetsledaren: Det här är en arbetsplats, inte en vårdinrättning. Hur många gånger har jag inte försökt få er att förstå det. Har jag inte sagt åt dig, att kissa får du göra hemma, när du inte klarar det själv här. När jag jobbade på Korsnäs var det ta mig fan ingen, som kissade på sig.
Lena: (tar uppskriften och läser) Hör här (till Robban) ”I företaget skall ledarskapet präglas av att verksamheten utgår från individen och inte från produkten. Ledarskapet skall byggas på öppenhet för medarbetarnas förutsättningar”.