Det kom ett mail från skolministern 06 04 28 efter det han läst
projektredovisningen (se under)
Hej Ulrika! Tack för ditt brev om projektet ”Att förebygga kränkande bemötande av gymnasiesärskoleelever genom ökad förståelse”. Det är alltid intressant att ta del av framgångsrika projekt. Att stärka gymnasiesärskoleelevernas självkänsla och att förebygga kränkande bemötande är dessutom ett mycket angeläget och viktigt ämne. Jag önskar er lycka till i fortsättningen! Med vänlig hälsning Ibrahim Baylan
”Att förebygga kränkande bemötande av gymnasiesärskoleelever genom ökad förståelse”
Projektledare:Ulrika HörbergGävle Handikappteaterht-05
Detta material är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt, 1960:729. Eftertryck, lagring i elektroniska media, visning på bildskärm eller annan form av kopiering och spridning är förbjuden.
”Ja det tror jag många säger att det är dreggel i mackorna ,så det är bra
att folk får se att det är människor som ser ut som du och jag som
gör mackorna”
(enkätsvar /elev ÅK 1 Polhemsskolan,Gävle)
Bakgrund:
Sedan 1980-talet har undertecknad tillsammans med skådespelarna i
Gävle Handikappteater bedrivit ett omfattande informationsarbete
gällande olika funktionshinder.Främsta målgruppen har varit elever i
grundskolanoch gymnasiet, men även vuxenstuderande ,olika
personalgrupper och allmänhet .Genom en rad teater-
föreställningar har Gävle Handikappteater nått en stor publik.
Efter uppsättning ”Apans hämnd” för främst mellan- och högstadiet
kom till Gävle Handikappteater närmare 800 brev .Dessa brev
låg till grund för D-uppsats(U.Hörberg) i pedagogik”
Grundskolebarns förståelse av personer med utvecklings-
störning.”,Högskolan i Gävle, institutionen för Pedagogik,
Didaktik och Psykologi.
Under Livskunskap/Drama (4 terminer)på Nationella
Programmen gymnasiesärskolan Polhem har framkommit ,
i samtliga grupper ,att gymnasiesäreleverna upplever sig
mobbade av elever från andra program .Det är främst
s.k. ord-mobbning .Enligt gymnasiesärskoleleverna
bemöts de med t.ex.”damp-barn” ,
”särbarn” ”ankan i Pokemon”, ” gyskare luktar illa”,
”slafsar i matsalen”, ”är mindre värda än andra elever”
och ”borde gå i en egen skola”.Annan typ av mobbning
som uppges är ”stirrande blickar och fniss ”och ”olika läten” .
Gymnasiesäreleverna självkänsla påverkas av detta
bemötande och studiemotivationen minskar .Mobbningen
uppges av eleverna som upphov till rädsla,sorg och aggres-
sioner.Flera elever menar att mobbning är en av anledningarna
till att de uteblir från undervisningen och att ”skolk” är en
utväg för att undvika denna typ av bemötande.Det
negativa bemötandet påverkar även förhållandet mellan
gymnansiesärelever bl.a. genom att eleverna, för att vara
”minst sär”, väljer strategin att ”hacka på ”(mobba)
den som de tror är ”mer sär”. Barnombudsmannen
påtalar i en debattartikel att funktionshindrade barn
blir oftare retade än andra barn.Barn med osynliga
eller lättare funktionshinder verkar oftare råka ut för
kommentarer än barn med synliga funktionshinder gör
. Detta tycks överensstämma med situationen i Polhems-
skolan.Det är främst elever från Nationella programmen ,
som känner sig utsatta.
Hypotes :Med ökad förståelse minskar det negativa bemötandet.
Projektledare Ulrika Hörberg .Projektet ägs av Gävle Handikappteater
.(Copyright U.Hörberg )
Samarbete med Polhemsskolan
-informationstillfällena ,”Ett oväntat besök”,görs obligatoriska
för klass åk 1 ht 2005. Eleverna bör inte i förväg veta att
och när denna information kommer att ske. Detta för att
eleverna inte ska ha möjlighet att välja bort den.Informationstillfällena
bokas i samråd med lärarna
.- Speciallärare Eva Hemström-Andersson(gymnasiesär) får
avsätta arbetstid för att fungera som projektets
”sambandscentral” .Planlägga besöken och sköta kontakt
med skolpersonal , elever och projektansvarig.
Hon deltar vid samtliga besök .
– Polhemsskolan tillåter samtliga gymnasiesärskolelever
aktiva i Gävle Handikappteater att på lektionstid medverka
i detta projekt Projektets syfte.-Att öka förståelsen för
gymnasiesärskoleleverna och gymnasiesärskolans
verksamhet i Polhemsskolan .
-Att ökad förståelse ska leda till en bättre skolsituation för
gymnasiesärskoleleverna .
-Att förståelsen ska leda till ökad positiv kontakt mellan
gymnasieskolans elever och gymnasiesärskolans elever.
– genom ökad förståelse får gymnasieeleverna en möjlighet att
ta med sig en positiv erfarenhet av funktionshindrade ut i vuxenlivet
.Projektets genomförande
Under perioden 14 september -30 november 2005 genomförs
tretton(13)”Oväntade besök” .Projektet väljer att besöka ÅK 1
i de program som figurerat i gymnasiesärskolelevernas
berättelse om kränkande bemötande. Dessa program har
en majoritet manliga elever. Ett besök görs även på
Omsorgsprogram efter förfrågan av lärare:
Besöket genomförs på likadant sätt som övriga tolv.
”Ett oväntat besök”
-Gävle Handikappteaters skådespelare (15 stycken)knackar
på klassrumsdörren och bär in rekvisita
Spelplats ordnas (ser olika ut vid samtliga besök.Stora ljusa
klassrum, datasalar och ett utrymme ner i källaren )
– Ulrika Hörberg gör en kort presentation av Gävle
Handikappteateroch skådespelarna .Berättar syftet med besöket.
-Kullerbytta (vuxna utvecklingsstörda)spelar en scen
ur pjäsen Fattar dom ” . Scenen visar bl.a. olika anledningar
till man kan få en utvecklingsstörning och hur det känns att
vara utvecklingsstörd. .Hur man ibland blir bemött av oförstående
människor. Efter teaterstycket berättar skådespelarna i Kullerbytta
bl.a. om gruppboende och andra typer av boende.Om dagcenter,
god man,myndig m.m. En skådespelare berättar sin egen historia
om hur hennes mamma blev bemött på B.B då hon fött ett
utvecklingsstört barn.
-Ulrika berättar om olika tiders syn på utvecklingsstörda.Från
slutetav 1800 till nutid.Och hennes första möte med
vårdhemsboende utvecklingsstörda på 1970-talet.
-Speciallärare Eva Hemström-Andersson informerar om
gymnasiesärskolan vid Polhem.Antal elever,var klassrummen
är belägna, olika anledningar till att man går på sär ,vad
gymnasiesärskolans undervisning innehåller,olika program.
Hon berättar även att det finns en klass för elever med
Asperger syndrom på Polhemsskolan och skillnaden
mellan de olika funktionshindren.
-Kortpjäsen Särpower spelas av Nonäjm (gymnasiesärskolelever.
Bakgrunden till pjäsen är gymnasiesärskolelevernas berättelse.
Ochpubliken får veta att allt som händer i pjäsen har hänt
på Polhem.Därefter uppträder ” Dilmen& Sjöberg”
(två gymnasiesärskolelever) med dikt som återger
kommentarer som gymnasiesärskolelever mött från
andra program,men som här förändrats som gällde de andra program
.-Bemötande,lagar,etik berörs
-Frågestund (få frågor,mer stund för positiva kommentarer
kring vårt besök)
-Enkäten överlämnas.
Efter besöket
Skådespelarna i Nonäjm berättar redan dagarna efter första
besöket att elever vi besökt börjar heja på dem i bussen.
Några elever kommer spontant fram och pratar med dem.
Andra sätter sig bredvid gymnasiesärskoleleverna i matsalen
.En positiv förändring.I december samlar projektet elever
från gymnasiesärskolans nationella program och informerar
dem om besöken i de tretton olika klasserna och enkätsvaren.
Många av dessa elevers berättelser har ,som tidigare nämnts,
bidragit till projektets tillkomst .
Speciallärare Eva Hemström-Anderssons kommentar :
”Jag är helt säker på att den metod projektet använde
d.v.s. att gå ut direkt i verksamheten ,är enda och bästa
sättet att nå en ökad förståelseför elever som behöver gå
i gymnasiesärskola.Jag är också säker på att de gymnasiesärelever
som deltar i projektet får en ökad självkänsla och det
”smittar av sig” på övriga gymnasiesärelever.De ”ringar på vattnet”
som projektet ger kommer förhoppningsvis göra att även
gymnasiesäreleverna får chansen att känna sig som
”elever på Polhem” .Att delta i detta projekt har varit en
utmaning även för mig.Min främsta fundering innan
projektstart var hur vi skulle bli bemötta.Det var spännande
att få kontakt med kollegor som jag aldrig tidigare träffat.
När jag kontaktade lärare i de klasser vi skulle besöka blev
jag positivt mottagen. Jag har träffat personal på skolan
som med hela sitt hjärta har stöttat projektet, men jag har
även mött några som har varit tveksamma om mobbning
över huvud taget förekommit”_
Redovisning av 199 enkätsvar
Sammanlagd publik vid 13 ”oväntade besök” uppskattas till
220-230 personer.
Samtliga enkätsvar genomläses när de mottas under perioden
september – början av december).
. Svaren är anonyma. Varje enskilt svar kodas med nummer.
Detta gör att en elevs uppfattning kan följas i de olika frågorna
.Elevens stavning behålls .Då hela materialet är insamlat(199 svar )
läses hela materialet igenom .Detta för att få ett helhetsintryck av
materialet.Första reflektionen är att svaren är övervägande positiva.
Därefter behandlas alla svar på fråga 1 ,sen alla svar på fråga 2 osv
FRÅGA 1 : VAD TYCKTE DU OM BESÖKET?
Vid tolkning av svaren på fråga 1 kan fyra huvudkategorier
noteras .Dessa huvudkategorier är ”Mycket bra”, ”bra ”dåligt”,
”o.k.”, ”dåligt ” ,”mycket dåligt”.Varje svar placeras nu i någon
kategori. Svar som är tvetydliga eller otydliga placeras i
kategorien ”oplacerade ” .Dessa kategoriserade
svar bearbetades och procent räknades ut.
Mkt bra 15 % (29 st)
bra 68 % (136 st)
Ok 13,5 %(27 st)
dåligt 2,5 % (5 st)
oplacerad 1% 2 st
95,5 % uppfattar besöket positivt. 2,5 % ogillade besöket
(”det var trist”,”tråkigt”,”nej inge bra sög”,”jag tyckte det var drygt”
”skit”.)Av detta dras slutsatsen att ett ”oväntat besök”
uppfattas av eleverna, som en positiv händelse.
FRÅGA 2:LÄRDE DU DIG NÅGOT NYTT ?
Vid genomläsning av hela materialet återfinns tre kategorier
”lärde mycket”, ”lärde” ,”lärde inte” och de svar som
inte går att placera i någon av dessa kategorier
sätts i ”oplacerade ”.
Lärde mycket 6 % (13 st)
l
ärde 65 % (129 st )
Lärde inte 28 % *(55 st )
oplacerade 1%*
4% av dessa anger att de tidigare sett GHT och lärt sig därigenom.
Det finns väl anledning att tro att GHT:s tidigare föreställningar
i bl.a. grundskolan genom åren även bidragit till den redan
inhämtade kunskapen.för flera än vad som angivits
71 % svarar att de lärde sig något nytt av vårt ”oväntade besök”
Av 26 svar omvårdnad uppger 81 % att de lärde sig något nytt)
Analys:Är omvårdnadselever okunnigare eller mer motiverad
att lyssnapå detta ämne?28 % uppgav att de inte lärt sig
något nytt 1% av svaren kunde inte tolkas i någon riktning
(ex hmm,)Av svaren på fråga 2 dras slutsatsen att projektet
varit informativt och kunskapshöjande i de besökta klasserna.
VAD MAN UPPGAV ATT MAN LÄRT SIG.
(elevernas stavning behålls )
”om kromosomrubbning”
”Vad dom gör på sär och hur man blir handikappad”
”ja det gjorde jag .jag lärde mig se på utvecklingsstörda på
ett annat sätt”
”ja hur många olika sorters utvecklingsstörda det finns ”
”jag hade inte hört ordet kromosomrubbning”
”ja det gjorde jag.jag förstår lite mer hur dom har det nu”
”lärde mig lite mer om gysk”
”jag lärde mig förstå dem lite mer”
”ja det var väldigt informernade”
”jag lärde mig mer om hur dumma fördommar
kan vara ”
”alla har inte så lätt”
”vågar prata mer med dom”
”ja fick ny syn på människorna”
”många nya saker”
”jag förstod mer hur de mår”
”Ja Man kan inte se detta problem(kropmosomrubbning)
som något farligt och konstigt.””ja att man inte kan
behandla sär hur som helst”
”ja hur utvecklingsstörda blir behandlade”
”lärde mig mer om deras perspektiv”
”ja mycket nytt om elever och särskolan”
”det är inte så stor skillnad på dom”
”ja om kromosomer”
”ja allt som dom sa””nja tårtan ”
”att man inte ska vara elak om dom handikappade”
”hur utvecklingsstörda hade det”
”ja om olika handikapp och gysk””ja hur det går
till på särskolan”
”jag blev chockad att alla pratade om cp,damp,och jyskar.
Jag trodde det var något de döljde”
”jag lärde mig att det finns många som går i gymnasiesärkolan
här,jag trodde det var färre”
”jag lärde mig om olika handikap”
”hur en dag kan se ut för en utvecklingsstörd”
”jag lärde mig jättemycket.man började tänka mer på dom.
Man blev shokade över att dom blev så mobbade”
”ja det gjorde jag.Fick många nya funderingar”
FRÅGA 3: HAR DU NÅGRA
FRÅGOR/FUNDERINGAR?
Här svarar en övervägande majoritet 97 ,5 % (194 st)
endast nej/nix med undantag för följande kommentarer:
”men jag tycker det är synd om dom ska bli mobbade för
deras ”sjukdom”
”Det jag funderar över är väl i sånna fall
om det finns olika klasser och om vissa klasser är ”lindrigare”
än andra”
”Det var väldigt tagande när Anna berätta om apa grejen,
man förstår liksom inte att sånt sker ”
”hur står ni ut med alla kommentarer”
”fast det var hemskt att höra vad dom hade varit med om ”
Sammanfattning fråga 3:Att majoriteten av eleverna inte har några funderingar/frågor kan tolkas som att informationen är tillräcklig vid besöket.Andra förklaringar kan vara elevernas brist på tid ,att enkäten lämnas i direkt anslutning till besöket.
FRÅGA 4:TROR DU ATT ETT SÅNT HÄR BESÖK KAN ÖKA FÖRSTÅELSEN FÖR GYMNASIESKÄRSKOLELVERNA?
Absolut 17% (33 st)
Ja 68% (136st )
Kanske/ vet ej 11 % (22 st)
nej 3,5 %(7 st )
oplacerade 0,5 % ( 1st)
85 % av eleverna svarar att besöket kan bidra till ökad förståelse .
Detta kan tolkas som att ett ”oväntat besök” är en användbar
metod . 11% kan inte ta ställning /är tveksamma och 3,5 %
avfärdar möjligheten.Ett svar (0,5%)går ej att placeras i kategori.
FRÅGA 5: HAR DU NÅGRA FÖRSLAG?
Här har de flesta svarat nej eller inte svarat alls.Här nedan redovisas
inkomna svar på den frågan
”tyckte redan det var bra”
”nej jag tror bara att vissa fördomar kan minska om man informerar mer”
”fortsätt besök på samma sätt”
”jag tycker det var bra som det var”fortsatta besök på samma tid”
”fortsatta besök”
”fortsätt med det ni gör”
”tycker det är bra som det var”
”fortsätt med föreställningen”
”kör på””kör på med samma race”
”fortsätt med det här”” att folk kan förstå och se upp till dem”
”nej allt är bra”” nej det var bra tyckte jag”
”nej ni är duktiga som ni är”
”fortsätt och gå runt till programmen.För det hjälper”
”det ni gjorde var bra”” nej allt var bra”
”sluta ta åt dig från folk som visar sin brist på allmänutbildning
genom att skrika dessa ”skällsord”
”gör en längre teater”
”att andra program kan få vara med att göra t.ex. teater med er”
”gå ut i varje klass”
De inkomna förslagen uppfattas som positiva.
Att projektet var bra,ska fortsätta,gärna utökas
och att integrera andra program i teaterskapandevilket vi inbjuder till på enkäten.
Sammanfattning:
Projektet mottas positivt vid besökstillfällena .
Av enkätsvaren framgår att 85 % av eleverna anser att
besöket kan bidra till ökad förståelse av
gymnasiesärskoleleverna.Gävle Handikappteaters
skådespelareuttrycker under och efter projektet glädje och
stolthet över att få delta i projektet.De påpekar vikten av
att försöka förändra synen på gymnasiesärskolanSamtliga skådespelare,specialläraren och projektledaren vill fortsätta det
viktiga arbete som är påbörjat och hoppas att Polhemsskolans
ledning ger oss möjlighet att göra det.
Ulrika Hörberg Projektledare
Kommentar ht 2007:
Trots flertalet påstötningar efterkommande år
från projektledare,lärare
skådespelare och väljer
Polhemsskolans ledning
att inte låta projektet fortsätta.Anledningen
ligger bl.a. i missnöjet med en tidingsartikel (GD)
om projektet skriven av en journalist.
Mobbningsproblemet i skolan kvarstår, men
ses av skolledningen, som enskilda händelser.
Vill du veta mer kontakta
ulrika.horberg@telia.com